Ida- Mamma till Benjamin

Jag somnade riktigt skönt och nästan lite för djupt i över en timme. Här helt nyvaken i ett stökigt badrum, redo för middag.

Christoffer hade tänt en brasa. Det kan vara det mysigaste och mest rogivande jag vet. Jag är likadan som vår katt Lova, jag kan sitta och bara titta in i elden och se hur lågorna dansar. Det är så vackert på något sätt.

Tacos stod på menyn. Det känns verkliiiigen att bebbi är stor nu. Lungorna får mindre plats och magsäcken likaså. Att äta efter 20.00 är bara att glömma(om det inte är några klunkar filmjölk), jag får i mig ungefär hälften av vad jag fick i mig förut och att äta snacks efter maten är uteslutet 😀 Lika bra det, jag klagar inte! Men det gäller verkligen att lära känna sina gränser för så fort jag äter lite för mycket blir jag illamående, får halsbränna och har en bebis som går loss där inne. Såklart, det blir ju ännu trängre där inne stackarn<3

Kolla på dom här goskorvarna då. Jag upptäckte att vi inte hade någon kladdmat hemma och dom får alltid det till frukost och middag, sen har dom alltid torrfoder framme. Hur som helst, det var slut och dom gjorde ALLT för att få mat. Dom tuggade blommorna, gick framför fötterna, stirrade på mig, jamade jätte högt, ålade sig på golvet… Ni förstår. Lova fick 1/3 av min torskfilè som jag åt till lunch men hon var fortfarande inte nöjd. Det slutade med att mamma(som också hade glömt att köpa kladdmat till deras katt) åkte till affären för att köpa det till dom. Nu ligger dom uppe i sin ställning mätta och belåtna tills i morgon bitti iallafall. Ni är bara för underbara. Tänk att vi snart har en bebis också som kommer förgylla våra dagar ännu mer, hur ska jag klara av all denna kärlek? Wow!!