Jag har alltid haft lite konstiga drömmar men det går i perioder om jag kommer ihåg dom eller inte. Sedan jag blev gravid har jag drömt otroligt mycket och tyvärr om ganska tråkiga och jobbiga saker. I början vad det ofta som jag vaknade upp helt kallsvettig. Det har dalat lite upp och ner under graviditetens gång, för ett tag sedan drömde jag om sex varje natt och vaknade inprincip varje morgon och kände mig förnärmad. Nu har mardrömmarna kickat igång igen. Inte världens bästa natt att ha drömt två så hemska att jag vaknat i ren panik. Efter den sista kan jag inte ens somna om.
Jag drömde om min familj och att vi bodde i ett av våra gamla hus, så som det såg ut innan det brann. Jag var någon form av spion(fortfarande gravid) och vi fick reda på att ett gäng skulle komma och ta mig tillfånga. Jag hann inte springa till mitt bästa gömställe utan fick gömma mig i en hög säng bland kuddar och täcken, samtidigt som jag hade hand om katterna. Det var liksom mitt mission, rädda våra katter. Helt plötligt satt en av männen på sidan av sängen och började prata med mig, jag visste fortfarande inte om han såg mig så jag vågade inte säga något. Vips så drog han bort täcket och sa ”jag har vetat hela tiden att du va här men jag ville spara dig till sist”. Dom hade rört om och förstört hela huset och plötligt stod jag ute på gräsmattan med en dam som skulle visa en sak. Hon tog Lova(tjejkatten) och la henne på en bänk, bröt nacken av henne och högg av halsen med en stor styckarkniv. Dom skulle äta henne till middag. Jag blev helt förstörd och insåg att jag inte hade något annat val än att fråga om jag fick säga hejdå till Loui iallafall, vilket hon godkände. Så jag vaggade honom lite lätt längs med gatan, bort från henne och började sen springa som en tok. Det gick inte så fort eftersom jag var både höggravid och hade kraftig foglossning. Jag märkte hur Loui var helt förstörd över att hans syster va död.
Från ingenstans dyker Karolina, min tjejkompis upp och vi knackade på ett hus för att komma undan. Ut kommer en gammal klasskompis och frågar vad som har hänt. Jag frågade om vi fick låna hennes källare och det var en självklarhet. När vi kom in från ytterdörren så steg vi rakt in i sovrummet, gick rakt in, ner två trappsteg och in i ett badrum. Där va hennes källare. Jag blev jätte rädd eftersom det inte riktigt fanns något gömställe men vi var iallafall inte ute på gatan. Hela drömmen var en sån pskykisk påfrestning för jag visste att dom bara lekte med mig, jag visste att jag skulle utsättas för brutal tortyr och för att sedan dö.
När jag vaknade så vågade jag inte somna om utan låg kvar en stund. Lillen började sparka och magen kurrade. Jag gick upp och öppnade kylen och då kom Lova så jag tog upp henne och gav henne en lång kram och lite mat. Mitt hjärta!
Har väll varit vaken i en timme och förns nu börjar ögonen åka hiss igen. Frågan är om jag vågar somna om, vill bara att Christoffer ska va hemma nu. Det finns fasiken inget värre än att sova själv.
