Zombieläge = Normalläge

Det var en trött mami kom kom till jobbet idag och inne på lagret möttes jag av en ännu tröttare kollega som bara hade sovit i 2h.
När jag kom upp i morse frågade jag när B vaknade andra gången för natten, 05:30 svarade Christoffer.
-Vaa, somnade jag efter halv sex i morse??!! (För jag hade fortfarande inte somnat när han vaknade).
-Det kan ha varit fyra också jag kommer inte ihåg.
Jag kom hem kvart i 12 och var så uppspelt och glad över dagen och att jag var hemma hos mina bubbisar. Jag la mig då inne hos B för att jag ville ligga nära honom, jag var nästan lite sugen på att ta upp han från spjälsängen och lägga honom hos mig. Som jag saknat honom! Klockan blev 01, 01:30, 02, och 02:30 gick jag in till Christoffer. Jag tänkte om jag kanske kunde somna där men det gick verkligen inte. Kroppen vägrade att stänga av.
Jag hann iallafall mysa med dom båda i morse innan jag åkte iväg till jobbet❤️ Nu längtar jag bara till morgondagen då jag får krama mitt lille hjärtegryn igen. Nu börjar det kännas i både kropp(hjärtat) och knopp att jag varit ifrån honom. Vetenskapen om att ”det är inte en helg jag jobbar extra” utan det är två dagar kvar. Blä. Men sen har vi helgen ihop❤️

Tur att man är van att sova lite alltså 😀 Ett ständigt zombieläge, det har liksom blivit nya normalläget. Jag kommer ihåg i början när vi umgicks i mammagruppen, den ena värre än den andra. Ett gäng virriga höns som inte hade koll på varken dag, om man fått med allt eller om man ens har ätit frukost. Helt underbart att vara virriga ihop. Den nya perioden i livet utan sömn är både påfrestande men också heeeelt underbar. Tack för idag, slut för idag. Nu ska jag gå ett par raska steg hem från bussen för att pussa på mannen i mitt liv OCH SEN SOOOOOVA!!