För ett tag sedan valde vi att köpa en bil för att ha när vi tar körkort, men också för att övningsköra med eftersom mamma och pappa köpte en automat. Vi valde ut en modell och årgång utifrån det kapital vi hade, en som har bra utrymme för både barnvagn och matkassar, en riktig familjebil med andra ord.
Vi googlade och Christoffer hörde sig för med en kund på gymmet som jobbar med bilförsäljning. Han hade en kontakt med en bilfirma som hade precis vad vi letade efter. En Volvo V70. Min magkänsla sa redan när vi tittade på den att njaa.. Något känns inte rätt men vi fick den körd till Södertälje för att titta på den och kände väll då att ”Äh vi kör”. Jag blev kär i komforten och det blev ju våran Pärla på momangen.
På vägen hem från Arlanda när vi kom hem från Nice var det något som inte stämde, det lät rätt mycket under bilen när vi körde så vi kontaktade bilfirman och vi fick godkännande om att få lämna in bilen för att se vad som va fel(vi trodde att avgassystem hade pajat).
Vi körde knappt med bilen men var tvungen att göra det någon gång och då hade oljudet slutat. Bilen gick precis som vanligt, pjuu! Då var det inget, men samtidigt kan det vara bra att lämna in bilen ändå eftersom vi inte behövde stå för kalaset. Redan där kom dom nummer ett. Det var inget fel på avgassystemet utan det hade förmodligen bara hamnat en sten i bilen som skramlade. Men vi fick veta att det var fel på damaskerna(något som har med styrleden att göra). Kalaset skulle gå på 9000kr. Tack och hej..
Verkstaden som vi köpte bilen av gick med på att betala den lagningen så det var ju bra. Så i morse körde vi in bilen till Min bil i Bandhagen för att laga dessa Damasker. Vid lunchtid ringer han från verkstaden och berättar att vi måste byta bromsskivor och bromsbelägg också. Jag frågade om han drev men han berättade att dom var så slitna att det är ett under att jag ens har kunnat bromsa med bilen och att han vill inte ens släppa iväg bilen om det inte är så att han får godkännande att byta dom. Han menade alltså att det var körförbud på bilen.
Han fick såklart ett OK om att byta. När jag och mamma kom dit så slängde han upp grejerna som var inlindade i en tygbit på disken och var verkligen hjärtligt berörd över dessa bromsskivor, ena bromsskivan hade till och med gått mitt itu när dom tog bort dom från bilen för att den var i sånt dåligt skick.
Fy fan.. Jag vill inte ens tänka på vad som hade kunnat hända om vi hade valt att inte åka in till verkstaden.
Det känns som att en bilaffär är aldrig en vinst, och absolut inte i vårt fall. Men tack vare någon av våra älskade änglar som ”gjorde detta ljud” fick vi en chans att undkomma vad som hade kunna bli en otäck olycka. Tillfällighet eller änglavakt, jag är hur som helst väldigt tacksam❤️
