Första jobbpasset.

Bröstpumpen är med och jag sitter på regionaltåget på väg in till jobbet. Vad konstigt det kändes att packa en väska åt mig själv och inte en skötväska till Benji. I början av mammaledigheten kände jag ofta en stor tristess och allt jag ville var att börja jobba igen, inte heltid men bara någon gång då och då. Att få va något annat än mamma. Idag är det det absolut bästa jag vet, att få vara mamma och jag trivs verkligen att vara hemma med lilleman. Mammaledigheten är helt underbar och den har lärt/lär mig mycket.
För lite mer än två månader sedan bestämde jag att jag skulle gå tillbaka och jobba två helgdagar för att tjäna lite extra till resan om en månad. Känslorna därefter gällande jobbet har svajat, först tyckte jag att det skulle bli skönt. Därefter blev det jätte jobbigt med tanke på att B var så extremt mammig, många gånger skrek han så fort han kom till Christoffer och när det gick över började han att flaskvägra lagom till när min mjölk började sina ur. Det var ångest på hög nivå, hur skulle vi göra?
Efter ca en vecka tog han den felfritt och allt började släppa, då började jag bli riktigt taggad på att jobba. Att få ha hög musik i bakgrunden hela tiden samtidigt som jag får göra något jag faktiskt är bra på. Jag fick inte världens bästa avslut då foglossningen kom tidigt och jag hade både ont och hade NOLL energi till att ta hand om mina kunder. Jag fick ofta dåligt samvete när jag gick hem från jobbet eftersom jag visste att jag var en sån säljare som jag själv inte tycker om, jag kände liksom inte igen mig själv. Hur som helst, jag har varit väldigt förväntansfull över att komma tillbaka sedan allt med B lugnade sig och framför allt från förra helgen då allt gick så bra förra helgen när jag var iväg och träna. Då lugnades mina sista nerver.
Men så igår slog det mig som en redig jävla käftsmäll, illamåendet bara sköljde över mig… Samvetet satt som en elak liten djävul på min högra axel ”du ska lämna ditt barn”. Tårarna bara rann.. Men så frågade Christoffer vad som kändes värst och jag hade inget riktigt svar på det. Allting kommer gå bra, sa han.
Och ja, jag vet ju det. Herregud Benjamin får en heldag tillsammans med sin pappa, det är ju fantastiskt! Jag tvivlar inte någonstans på att han kommer att fixa det, han är grym på alla sätt och vis. Inte nog med det gav Benji mig en riktigt bra natt(TACK älskade unge), käk klockan 01 och 05 utan strul och 06 ringde klockan. Nu ska jag göra det bästa av den här dagen och ha riktigt roligt! ”Work that money” så att säga!