Ida- Mamma till Benjamin

Jag brast ut i tårar.


Kom hem för en stund sedan från en super mysig kväll med både grillat, skratt och bebismys. Blödig som man är började jag såklart gråta så fort jag fick honom i min famn, fina fina Dylan. Vilken fantastisk bebis, jätte lugn och go.

Det var första gången jag var i huset också sen min moster gick bort och jag trodde faktiskt att det skulle va jobbigare än vad det var men det fungerade helt okej. Det kändes bara så fint att alla var där och umgicks. Åt mat tillsammans och bara pratade. Sen fick nog Dylan mig på lite andra tankar också. Herregud va jag längtar tills våran lilla kille kommer. Jag har nog aldrig längtat efter någon så himla mycket!

Den 8:e augusti får vi äntligen se honom igen, då är det ultraljud på Spec. mödravårdavårdavården på Karolinska i Solna. Måste gå där eftersom jag undersöks för ett eventuellt hjärtfel som min biologiska pappa dog av när jag va liten. Det är därför jag inte heller får föda på sjukhuset i Södertälje där min mamma jobbar bland annat, det hade ju varit skönt men nu är det som det är. Jag vet att jag kommer att vara i säkra händer och skulle något hända så har dom resurser för att kunna hjälpa mig. Det var allt för idag hörni, sov så gott allesammans. Nu ska jag lägga mig i sängen med en bebis som sparkar för fullt där inne i magen<3

En bild från Instagram när jag höll i lillkillen idag.

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats