När tröttheten är ett faktum.

Vilken natt.
Klockan tre vaknade jag av att Benjamin började gråta helt hysteriskt, jag hörde verkligen på hans skrik hur ont han hade. Så fruktansvärt hjärtskärande 🙁 Jag ammade honom och då dövade mjölken magontet för en stund. Därefter blev det blev många varv på övervåningen och magmassage, till slut kom det som skulle komma ut och vi kunde sova fram till 07:00 när klockan ringde. Nu sitter vi på bussen in till stan för att möta upp Tinna och Theo, vi ska nämligen åka ut till Angelica och lilla Noah. Äntligen fick vi till en date alla tre 😀
Systemkameran är såklart med så eftermiddagen bjuder på bebisbilder på våra älskade små grabbar<3 Vi hörs sen då!