Hej Ida heter jag..

Och jag börjar gråta över en skål med godis. Jag satt och svor i soffan över hur sugen jag var på godis och sa att det enda som hindrar mig från att cykla är min jävla rygg. Christoffer låg på andra sidan av soffan och snöt sig, sjuk och eländig låg han också och klagade över att han va sugen på något. Jag höll på att krypa ur skinnet, bokstavligen. Helt plötligt går han iväg och kommer tillbaka med en skål FULL av mina favorit godisar, jösses va jag älskar dig.
Nu ligger jag i sängen med TENS-apparaten på ryggen för att försöka dämpa smärtan så att jag kan sova inatt, det är kul att vara gravid hörni… Tio veckor kvar.